Denna vecka publicerade FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation (FAO), i samarbete med WHO, sin första globala rapport om livsmedelssäkerhetsaspekter hos cellbaserade produkter.
Rapporten syftar till att ge en solid vetenskaplig grund för att börja etablera regelverk och effektiva system för att säkerställa säkerheten hos alternativa proteiner.
Corinna Hawkes, chef för FAO:s avdelning för livsmedelssystem och livsmedelssäkerhet, sa: ”FAO, tillsammans med WHO, stöder sina medlemmar genom att tillhandahålla vetenskapliga råd som kan vara användbara för behöriga myndigheter inom livsmedelssäkerhet att använda som grund för att hantera olika livsmedelssäkerhetsfrågor.”
I ett uttalande sa FAO: ”Cellbaserade livsmedel är inte futuristiska livsmedel. Mer än 100 företag/startups utvecklar redan cellbaserade livsmedelsprodukter som är redo för kommersialisering och väntar på godkännande.”
Rapporten konstaterar att dessa sporrande innovationer inom livsmedelssystemen är ett svar på "enorma livsmedelsutmaningar" relaterade till att världens befolkning når 9,8 miljarder år 2050.
Eftersom vissa cellbaserade livsmedelsprodukter redan befinner sig i olika utvecklingsstadier, säger rapporten att det är ”avgörande att objektivt bedöma de fördelar de kan medföra, liksom eventuella risker som är förknippade med dem – inklusive livsmedelssäkerhet och kvalitetsproblem”.
Rapporten, med titeln Livsmedelssäkerhetsaspekter av cellbaserad mat, innehåller en litteratursyntes av relevanta terminologiska frågor, principer för cellbaserade livsmedelsproduktionsprocesser, det globala landskapet av regelverk och fallstudier från Israel, Qatar och Singapore ”för att belysa olika omfattningar, strukturer och sammanhang kring deras regelverk för cellbaserad mat”.
Publikationen innehåller resultaten av ett FAO-lett expertsamråd som hölls i Singapore i november förra året, där en omfattande identifiering av livsmedelssäkerhetsrisker genomfördes – riskidentifiering var det första steget i den formella riskbedömningsprocessen.
Riskidentifieringen omfattade fyra steg i den cellbaserade livsmedelsproduktionsprocessen: cellupptagning, celltillväxt och -produktion, cellskörd och livsmedelsbearbetning. Experterna var överens om att även om många risker redan är välkända och existerar i lika hög grad i konventionellt producerad mat, kan fokus behöva läggas på de specifika material, insatsvaror, ingredienser – inklusive potentiella allergener – och utrustning som är mer unika för cellbaserad livsmedelsproduktion.
Även om FAO hänvisar till ”cellbaserade livsmedel” erkänner rapporten att ”odlade” och ”kulturerade” också är termer som ofta används inom branschen. FAO uppmanar nationella tillsynsmyndigheter att etablera ett tydligt och konsekvent språk för att minska missförstånd, vilket är avgörande för märkning.
Rapporten föreslår att en fall-för-fall-metod för livsmedelssäkerhetsbedömningar av cellbaserade livsmedelsprodukter är lämplig eftersom, även om generaliseringar kan göras om produktionsprocessen, varje produkt kan använda olika cellkällor, byggnadsställningar eller mikrobärare, odlingsmediumsammansättningar, odlingsförhållanden och reaktordesigner.
Den anger också att cellbaserade livsmedel i de flesta länder kan bedömas inom befintliga ramverk för nya livsmedel, med hänvisning till Singapores ändringar av sina nya livsmedelsförordningar för att inkludera cellbaserade livsmedel och USA:s formella avtal om märkning och säkerhetskrav för livsmedel tillverkade av odlade celler från boskap och fjäderfä, som exempel. Den tillägger att USDA har uttalat sin avsikt att utarbeta föreskrifter om märkning av kött- och fjäderfäprodukter som härrör från djurceller.
Enligt FAO ”finns det för närvarande en begränsad mängd information och data om livsmedelssäkerhetsaspekterna hos cellbaserade livsmedel för att stödja tillsynsmyndigheter i att fatta välgrundade beslut”.
Rapporten noterar att mer datagenerering och -delning på global nivå är avgörande för att skapa en atmosfär av öppenhet och förtroende, för att möjliggöra ett positivt engagemang från alla berörda parter. Den säger också att internationella samarbeten skulle gynna olika behöriga myndigheter för livsmedelssäkerhet, särskilt de i låg- och medelinkomstländer, att använda en evidensbaserad metod för att förbereda eventuella nödvändiga regleringsåtgärder.
Den avslutas med att konstatera att förutom livsmedelssäkerhet är andra ämnesområden som terminologi, regelverk, näringsaspekter, konsumentuppfattning och acceptans (inklusive smak och överkomliga priser) lika viktiga, och möjligen ännu viktigare, när det gäller att introducera denna teknik på marknaden.
Inför expertkonsultationen som hölls i Singapore den 1–4 november förra året utfärdade FAO en öppen global inbjudan till expertförfrågningar från den 1 april till den 15 juni 2022, i syfte att bilda en expertgrupp med tvärvetenskapliga expertområden och erfarenhet.
Totalt 138 experter ansökte och en oberoende urvalspanel granskade och rangordnade ansökningarna baserat på förutbestämda kriterier – 33 sökande valdes ut. Bland dem fyllde 26 i och undertecknade ett formulär för "Sekretessförsäkran och intresseförklaring", och efter utvärderingen av alla redovisade intressen listades kandidater utan upplevd intressekonflikt som experter, medan kandidater med relevant bakgrund i ämnet och som kunde uppfattas som en potentiell intressekonflikt listades som resurspersoner.
Experterna i den tekniska panelen är:
lAnil Kumar Anal, professor, Asian Institute of Technology, Thailand
William Chen, docent och chef för livsmedelsvetenskap och teknologi, Nanyang Technological University, Singapore (vice ordförande)
Deepak Choudhury, seniorforskare inom biotillverkningsteknik, Bioprocessing Technology Institute, Byrån för vetenskap, teknologi och forskning, Singapore
lSghaier Chriki, docent, Institut Supérieur de l'Agriculture Rhône-Alpes, forskare, National Research Institute for Agriculture, Food and Environment, Frankrike (arbetsgruppens vice ordförande)
lMarie-Pierre Ellies-Oury, biträdande professor, Institut National de la Recherche Agronomique et de L'Environnement och Bordeaux Sciences Agro, Frankrike
Jeremiah Fasano, senior policyrådgivare, United States Food and Drug Administration, USA (ordförande)
Mukunda Goswami, huvudforskare, Indian Council of Agricultural Research, Indien
William Hallman, professor och ordförande, Rutgers University, USA
Geoffrey Muriira Karau, chef för kvalitetssäkring och inspektion, Bureau of Standards, Kenya
lMartín Alfredo Lema, bioteknolog, National University of Quilmes, Argentina (vice ordförande)
Reza Ovissipour, biträdande professor, Virginia Polytechnic Institute and State University, USA
Christopher Simuntala, senior biosäkerhetsansvarig, Nationella biosäkerhetsmyndigheten, Zambia
lYongning Wu, chefsforskare, National Center for Food Safety Risk Assessment, Kina
Publiceringstid: 4 december 2024