Denna vecka publicerade FN: s livsmedels- och jordbruksorganisation (FAO) i samarbete med WHO sin första globala rapport om livsmedelssäkerhetsaspekterna av cellbaserade produkter.
Rapporten syftar till att ge en solid vetenskaplig grund för att börja upprätta regelverk och effektiva system för att säkerställa säkerheten för alternativa proteiner.
Corinna Hawkes, chef för FAO: s livsmedelssystem och livsmedelssäkerhetsavdelning, sa: ”FAO, tillsammans med WHO, stöder sina medlemmar genom att tillhandahålla vetenskapliga råd som kan vara användbara för att kompetenta myndigheter i livsmedelssäkerhet ska kunna använda som grund för att hantera olika livsmedelssäkerhetsfrågor”.
I ett uttalande sa FAO: "Cellbaserade livsmedel är inte futuristiska livsmedel.
Rapporten säger att dessa innovationer med livsmedelssystem är som svar på ”enorma matutmaningar” som hänför sig till att världsbefolkningen når 9,8 miljarder 2050.
Eftersom vissa cellbaserade livsmedelsprodukter redan är under olika utvecklingsstadier, säger rapporten att det är "avgörande att objektivt bedöma de fördelar de kan ge, liksom alla risker som är förknippade med dem-inklusive livsmedelssäkerhet och kvalitetsproblem".
Rapporten, med titeln livsmedelssäkerhetsaspekter av cellbaserad mat, innehåller en litteratursyntes av relevanta terminologiska frågor, principer för cellbaserade livsmedelsproduktionsprocesser, det globala landskapet för regelverk och fallstudier från Israel, Qatar och Singapore "för att belysa olika scopes, strukturer och sammanhang som omger deras regelverk för cellbaserade livsmedel".
Publikationen inkluderar resultaten från ett FAO-ledat expertkonsult som hölls i Singapore i november förra året, där en omfattande identifiering av livsmedelssäkerheter genomfördes-riskidentifiering var det första steget i den formella riskbedömningsprocessen.
Riskidentifieringen täckte fyra stadier i den cellbaserade livsmedelsproduktionsprocessen: celltidning, celltillväxt och produktion, cellavestning och livsmedelsbearbetning. Experter var överens om att även om många faror redan är välkända och existerar lika i konventionellt producerad mat, kan fokusen behöva läggas på de specifika materialen, ingredienserna-inklusive potentiella allergener-och utrustning som är mer unika för cellbaserad livsmedelsproduktion.
Även om FAO hänvisar till "cellbaserade livsmedel", erkänner rapporten att "odlade" och "odlade" också används som vanligtvis används inom branschen. FAO uppmanar nationella tillsynsorgan att etablera tydligt och konsekvent språk för att mildra felkommunikation, vilket är avgörande för märkning.
Rapporten tyder på att ett fall till fall för livsmedelssäkerhetsbedömningar av cellbaserade livsmedelsprodukter är lämpliga eftersom, även om generaliseringar kan göras om produktionsprocessen, kan varje produkt använda olika cellkällor, ställningar eller mikrobärare, kulturmediasammansättningar, odlingsförhållanden och reaktorkonstruktioner.
Det säger också att i de flesta länder kan cellbaserade livsmedel utvärderas inom befintliga nya livsmedelsramar, med hänvisning till Singapores ändringar av sina nya livsmedelsföreskrifter för att inkludera cellbaserade livsmedel och USA: s formella avtal om märkning och säkerhetskrav för livsmedel tillverkade av odlade celler av boskap och fjäderfä, som exempel. Den tillägger att USDA har uttalat sin avsikt att utarbeta föreskrifter om märkning av kött- och fjäderfäprodukter härrörande från djurceller.
Enligt FAO, "finns det för närvarande en begränsad mängd information och data om livsmedelssäkerhetsaspekterna av cellbaserade livsmedel för att stödja tillsynsmyndigheter för att fatta välgrundade beslut".
Rapporten konstaterar att mer dataproduktion och delning på global nivå är avgörande för att skapa en atmosfär av öppenhet och förtroende för att möjliggöra ett positivt engagemang från alla intressenter. Det säger också att internationella samarbetsinsatser skulle gynna olika kompetenta myndigheter för livsmedelssäkerhet, särskilt de i låg- och medelinkomstländer, för att använda en evidensbaserad strategi för att utarbeta nödvändiga regleringsåtgärder.
Det avslutas med att säga att förutom livsmedelssäkerhet är andra ämnesområden som terminologi, regelverk, näringsaspekter, konsumentuppfattning och acceptans (inklusive smak och prisvärd) lika viktiga och kanske ännu viktigare när det gäller att introducera denna teknik på marknaden.
För expertkonsultationen som hölls i Singapore från 1 till 4 november förra året utfärdade FAO ett öppet globalt samtal för experter från 1 april till 15 juni 2022 för att bilda en grupp experter med tvärvetenskapliga områden av expertis och erfarenhet.
Totalt 138 experter som tillämpades och en oberoende urvalspanel granskade och rankade ansökningarna baserade på förinställda kriterier-33 sökande var kortlistade. Bland dem slutförde och undertecknade 26 ett "konfidentialitetsföretag och ett intresseförklaring", och efter utvärderingen av alla avslöjade intressen listades kandidater utan uppfattad intressekonflikt som experter, medan kandidater med en relevant bakgrund i frågan och det kunde uppfattas som en potentiell intressekonflikt listade som resursfolk.
De tekniska panelexperterna är:
Lanil Kumar Anal, professor, Asian Institute of Technology, Thailand
Lwilliam Chen, begåvad professor och chef för livsmedelsvetenskap och teknik, Nanyang Technological University, Singapore (vice ordförande)
Ldeepak Choudhury, Senior Scientist of Bioman Production Technology, BioProcessing Technology Institute, Agency for Science, Technology and Research, Singapore
LSHAIER CHRIKI, docent, Institut Supérieur de l'Argriculture Rhône-Alpes, forskare, National Research Institute for Agriculture, Food and Environment, Frankrike (Working Group vice ordförande)
Lmarie-Pierre Ellies-Oury, biträdande professor, Institut National de la Recherche Agronomique et de l'Miljö och Bordeaux Sciences Agro, Frankrike
Ljeremiah Fasano, Senior Policy Advisor, USA Food and Drug Administration, USA (ordförande)
Lmukunda Goswami, huvudforskare, Indian Council of Agricultural Research, Indien
Lwilliam Hallman, professor och ordförande, Rutgers University, USA
LGEOFFREY MURIIRA KARAU, Direktör Kvalitetssäkring och inspektion, Bureau of Standards, Kenya
Lmartín Alfredo Lema, bioteknolog, National University of Quilmes, Argentina (vice ordförande)
Lreza Ovissipour, biträdande professor, Virginia Polytechnic Institute och State University, USA
LCHRISTOPHER SIMUNTALA, Senior BiosAfety Officer, National BioSafety Authority, Zambia
Lyongning Wu, Chief Scientist, National Center for Food Safety Risk Assessment, China
Posttid: dec-04-2024